Lassito och Excellent
Madeleine´s Dagbok 2008

19 mars, onsdag

Nu är min och Lassito´s debut på dressyrbanorna avklarad.

I lördags den 15/3 tävlade jag dressyr på Helmerridcenter i Nyby (arrangerad av Gripens Ryttarförening).  Jag red programmen LC:2 och LB:1 och jag kan medge, efter många om och men, att det gick bra för att vara första gången för oss tillsammans.

Vi kom ut som sista ekipage i LC:2 programmet, som hade 12 startande, och snodde åt oss en 2:a placering. Lassito var jätte duktig och lyssnade fint på mina hjälper.  
När jag väl ridit mitt program och lämnat ridhuset så kommer jag ihåg hur spänd jag var på att få veta mina procent som speakern sedan ropade upp. Det blev 66,786% och räckte till en 2:a placering. Vi kramades och sedan var det dags för prisutdelning som ägde rum utanför ridhuset, för att inte sinka de andra klasserna.

LB:1 programmet kändes inte lika bra, jag var trött efter att ha ridit 3ggr innan och Lassito var väl anmält trött. Han kändes stel och seg under ritten så jag fick hela tiden driva på honom och övertyga honom om att det var jätte kul att tävla. Det slutade med en 10:e placering, av 28 deltagande. Helt OK!

I samma program tävlade jag även Lindsey som ägs av Maria Westerdahl och som dessutom är TILL SALU!
Även hon var jätte duktig, nu endast 6 år och utan rutiner, men med träning och rätt ryttare kan hon absolut gå långt. Hon har ett sådant fint steg.

Med en blå rosett, plakett och ett svart schabrak där det stod HÖÖKS på återvände vi hem med ett leende på läpparna och trötta kroppar.

Nästa tävling blir inte förrän den 20 april i Nyköping och vi hoppas då på ännu bättre resultat. Det största nedslaget och de lägsta poängen fick vi, eller jag, på mina volter så nu är det dags att träna på att få volterna runda och i rätt storlek.

Jag har i alla fall gjort framsteg med att rida dressyrprogram. Förut blev jag alldeles vit i ansiktet och slutade nästan att andas så fort jag red in på banan. Det slutade alltid med att jag glömde bort programmet och fick massa minus.
Nu när jag var på Helmer och red blev jag, efter första programmet, förvånad över att jag inte red fel och det var även så jag tänkte när jag gjort halt och hälsat vid G (sista halten). Jag kände ingen som helst nervositet under tiden utan gjorde bara vad jag var där för att göra, för att rida och visa upp oss. Det var jätte kul!

Jag och Michelle, en tjej i stallet, har kommit överens om att om hon mockar åt mig på onsdagar så mockar jag åt henne på måndagar. Det betyder alltså att jag numera är helt stallfri på onsdagar vilket är jätte skönt.

/Madeleine