Madeleine och Lassito
Dagbok 2007 

25 februari, söndag

Träningspass: Longerade (akademiskt vis) 

Jag ber jätte mycket om ursäkt till alla men framför allt till Johanna för att jag inte skrivit i dagboken på länge… 

Allt har i alla fall gått ganska bra med Lassito och vår träning.
I tisdags red vi för Maria och tränade mer på ”helheten” av öppna och sluta så att det ser bra ut. Sedan fick jag (vi) testa på galloppombyten. Han var jätte duktig men ville gärna rusa iväg när vi kom på diagonalen. 

Övningen gick till så att jag först galopperade på en volt för att få ner honom i ett lugnt och sansat tempo genom att själv hitta min takt. När han lyssnat på det rider vi snett igenom (då vill ha gärna dra på) och lägger en sluta. När vi sedan kommer till mitten av diagonalen sitter jag om och lägger en sluta åt andra hållet. Det är då meningen att han ska byta galopp men eftersom att det var första gången vi testade med byten fattade han inte riktigt vad han skulle göra alla gånger men då är det bara att fortsätta sitta i sluta ställning och vänta på att han byter.
 
Till slut, efter många varv på volt och i ett ganska högt tempo byter även han galopp. Vi fick till några bra galoppombyten då han fattade direkt vad det var jag var ute efter.  

Ja... nu kommer jag inte riktigt ihåg vad det är jag har gjort men i förrgår (fredags) då jag skulle rida Lassito, gick det inte så bra! Han var jätte pigg och ville inte alls lyssna på vad jag hade att säga. Lät honom därför galoppera runt några varv i ridhuset men inte gav han sig efter det heller. Kunde inte göra så mycket mer än att försöka lugna ner honom och sedan avsluta med något bra så att ridningen blev lite lyckad! 

Hade jag velat kunde jag ha galopperat runt honom tills han gav upp, för att trötta ut honom men eftersom att jag skulle hopp-”tävla” dagen efter ville jag inte ta slut på honom. Det var en ”pay and jump” ute på Strängnäs ridskola. Anmälde mig bara för att se hur han var på borta plan. Har fått veta att han aldrig tävlat eller varit borta någon gång. Det gick bättre än förväntat. Han gjorde några Lassito skutt vid framhoppningen men det var bara att bita sig i läppen och försöka få tillbaka kontrollen *hehe*

Väl inne på banan fick han syn på en STOR spegel som han inte gärna ville gå nära, men det gick bra efter lite ”tryck” och ridning. Banan var bara 6 hinder som jag pluggade på i 3 min från ett papper som satt på sargen i ridhuset (hann inte gå den), men den var jätte lätt. 

Första hindret vägrade han på, även det andra och det tredje men vi kom över 4:an, 5:an och 6:an galant. Efter att ha fått känna på banan tyckte Agneta att vi skulle hoppa en gång till på 80 cm, vilket vi även gjorde. Denna gång gick det lite bättre. Vi klarade oss över hinder 1, men han vägrade en gång på 2:an sedan flöt det på förutom att han rev 5:an. Jag sken som en sol när jag gick ut från tävlingsbanan. Var så stolt över Lassito och vår insats, allt kändes jätte bra trots vägran och rivningar.  

När vi gått in på banan för andra omgången kändes det att Lassito fattat vinken och tyckte att det var kul. Han fick upp farten mer och dundrade igenom hela banan med glans, fart och stil. *haha* Det märks att jag är rätt nöjd, va? 

Ja så gick vår första ”tävling” till på borta plan. Fast det var bara en uppvärmning för den riktiga tävlingen som är nästa helg. Det är en lokal tävling med priser och placeringar.

Vi ska hoppa 80 och 90cm och hoppas på en lika bra och rolig hoppning som i lördags. River vi så gör vi det och vägrar vi så gör vi det, huvudsaken är att vi ska ha kul! Men sen är det alltid roligt att bli placerad också, vi ska göra vårt bästa. 

Mamma försökte ta kort på mig och Lassito när vi hoppade men det blev inga bra bilder, tyvärr. Kameran fungerar inte så bra i ridhus.

Ja, de var min lilla återberättelse och jag hoppas eller jag ska försöka skärpa mig med skrivandet. 

Idag fick jag svar på ”kolla masken” och det visade sig att han hade måttligt med blodmask. Inte alls kul men det kanske kan vara förklaringen till varför han ser och har sett trött ut. 

Longerade Lassito idag på akademiskt vis med en kapson (se bild nedan). Det handlar mycket om framåt nedåt och böjning. I handen närmast hästen håller jag ett spö för att få kontroll på hästens bog och kan även användas för att reglera fart och visa vägen. I andra handen håller jag kapson tygeln (håller tygelns ände i handen närmast hästen) som jag visar framåt nedåt med och även böjningen. 

Det är viktigt att du kliver framåt när du longerar och inte bakåt. Det är meningen att hästen ska hålla ett avstånd från dig, som du bestämmer. Den ska inte komma in i din zon. 

Om du longerar hästen i höger varv ska din vänstra axel peka mot hästens bog, på ett ungefär. Vill du sedan stanna hästen vänder du på dig så att din högra axel pekar mot hästens bog och du kan även höja din högra hand och ”ruska” lite så att hästen sedan stannar på voltspåret. I många fall vill hästen gärna vända upp sig mot dig, den placerar dig alltså där den vill ha dig. Då kommer NH in. Du använder händerna och ”pekar” mot hästens ganasch så att han/hon sedan flyttar frambenen. Då släpper du/ger eftergift. När du sedan vill ha fram hästen igen vänder du bara upp din vänstra axel och visar med handen vart den ska. 

När man longerar ”vanligt” tar man ofta in hästen till sig i mitten. Här gör du nästan samma sak fast istället backar du rakt bakåt så att du får hela hästen mot dig. Efter att hästen står framför dig med huvudet mot dig visar du bara ny väg genom att öppna (visa vägen) med vänsterhanden och du stänger högersida med exempelvis spöet. Det finns bara en väg att ta för hästen.

Det var lite kort om hur du gör och vad det går ut på. Jag som kan det här ser bilderna på hur man ska göra i huvudet när jag skriver eftersom att jag har sett hur det ser ut i verkligheten.  

Allt gick i alla fall jätte bra och han trampade under sig riktigt fint!

Ha det så bra som du bara kan och håll ett öga öppet efter oss på tävlingsbanorna. /Madeleine
 

15 februari, torsdag

Träningspass: Dressyrprogram

Hej!

Nu är det jätte länge sen jag skrev, vilket kanske är lite dåligt av mig.

Igår satt mamma och räknade på hur "länge" jag ridit akademiskt och kom fram till att det faktiskt bara är lite drygt fyra månader. Jag har nämligen haft Lassito sedan i augusti men då han blev skadad i ena hoven och fick stå i två månader så blir det bara att jag ridit honom i drygt fyra månader.

Som en kort sammanfattning på de veckor som gått har det flutit på med både träning och allt runtomkring.

Igår red jag för Maria igen.

Vi ”repeterade” några av de saker jag fått lära mig bl.a. med att rida i en sluta på volt och sedan byta volt (så att jag rider i en 8:a) och rida i en förvänd sluta.

En annan ny sak som jag inte berättat om är när vi rider i slutor på 3 serpentinbågar. I vissa bågar blir det vanliga slutor medan det i andra blir förvända slutor.

Till en början på varje ridpass tycker jag att det är svårt med att göra 8-volten. Det är som att hjärnan får kortslutning och att alla ”trådar” trasslar ihop sig. Som tur är löser det här sig efter ett tag! 

Idag var sadelmakaren ute på Gesta. Jag fick ta ledigt från skolan för att kunna vara med och prova ut en sadel till Lassito.

Den gamla sadeln (som jag använder nu) var bara skit enligt honom och jag kan väl hålla med. Det är därför vi ska köpa en ny! 

Det var svårt att behöva välja på en dressyr och en hoppsadel men efter lite funderingar kom jag fram till att en dressyr sadel var bäst. Det är ”dressyr” jag rider mins 6 gånger i veckan och jag hoppar kanske bara 1 gång. Trots att jag rider mycket dressyr så är det hoppning som jag framförallt vill tävla. Hoppning är det jag blir minst nervös i, men jag hoppas och vill såklart ställa upp i några/många dressyrtävlingar eftersom att Lassito är så duktig.  

Man kan väl inte säga annat än att jag har världens bästa mamma och bonus-”morfar”! Efter att jag ringt och pratat med mamma kom hon fram till att jag skulle få en hoppsadel också.

TACK SÅ JÄTTE MYCKET MAMMA OCH SVEN! 

Efter allt ståhej med sadlar bestämde jag mig för att rida barbacka på Lassito. Han gick bättre än vad han brukar göra på vanligt tredelat bett, vilket är jätte kul.

Vi red ett dressyrprogram (LB:1) och några delar i programmet gick riktigt bra.  

Eftersom att det gick bra med att rida barbacka ska jag kanske fortsätta med det tills jag får den nya sadeln. Det finns väl inget dåligt med att rida för mycket barbacka, eller? Det enda jag kan tänka mig är att jag får bättre balans och det e väl bra. Det är klart att jag måste rida i den gamla sadeln också till dess jag får sadlarna, men det känns lite taskigt nu när jag vet att den inte alls är bra.  

Som ett sista ord från mig hoppas jag att jag blir bättre på att ta mig orken att skriva i dagboken. För er som snart har SPORTLOV hopps jag att ni hittar på något riktigt kul! /Madeleine