Dagbok
2008

27 November, torsdag

Dagen har gått i huvudvärkens tecken och jag knaprar Alvedon och diklofenak, men värken vill inte riktigt släppa ändå. Tror det är en kombination av blåst och mycket att göra. Jag är väderkänslig som dem gamla men det har faktisk med min skada att göra att jag har åldersymptom redan nu vid 39 års ålder. Fick förresten för någon dag sedan höra av en gammal bekant att "jag som har så mycket tid" borde väl hinna fixa att ringa runt... Har jag mycket tid?? Eh, nä, tror inte det då jag har eget företag och en familj att sköta och mitt dygn har inte fler timmar än 24 precis som alla andras. Sådana kommentarer blir jag galen på. Hade jag nu inte haft eget företag och fortfarande varit sjukskriven som förut, så hade jag inte haft tid ändå, för jag fyller mina timmar med hus, hem, djur, familj och vänner.

Nu fick jag det sagt... ;0) och en sak till "vi har bara ett liv, som vi vet om, så gör någonting vettigt av det, som du kan vara stolt över när du sitter där på ålderns höst, och tänker tillbaka på vad du varit med om". Det är efter den filosofin som jag lever efter, och det är den som får mig att orka se framåt även fast värken är olidlig många gånger, så får den mig inte på fall. Det är nog därför många tror att jag är "frisk" men det gör mig inget för jag behöver inte andras medlidande, och dem som har elaka tungor dem kommer alltid att prata skit ändå vilket jag än gör. Ligger till säng eller är uppe och skuttar.

Tog faktisk kameran med mig ut idag även fast det var skitväder. Det är så synd att nästan all snö är borta igen. Jag är ingen vinterälskare men det är f-n så mycket bättre när det är ca 5 minusgrader och vitt på marken. Hundarna såg ut som lerhögar när vi kom hem, och jag är så glad att vi har hundrummet där de kan ligga av sig leran.

Det ser ut som dem hittat någonting spännande att lukta på...

Vi tränar väldigt mycket ligg just, nu och det kommenderas på
alla dem ställen och underlag. Allt för att jag ska få det att
fungera perfekt i spåret sedan.

Tränade att vara utan pinne under senare delen av promenaden.

Viker örat bakåt när jag inte vet vad matte vill...

Mitt hjärta!

På den här promenadsträckan finns det här huset. Jag kan inte
låta bli att undra vad dem haft det till en gång i tiden.
Brukar ni också fundera något liknande under era promenader?

På en del vattenpölar låg isen kvar.

Solen gjorde ett försök till att komma fram...

Jag längtar till solens strålar återigen lyser på oss.

Divas tassavtryck i gruset på vägen.

En underbar stenmur som går längs med vägen vid Egalla Gård.

Hur som helst så var vi ute en timme, och när vi kom tillbaka till bilen igen så gick jag ut och kelade med Excellent en stund. Han är så go och så mysig. Han vill gärna lägga/vila huvudet i min arm och så sätter han upp mulen till min mun, för att han vill bli pussad på. Underbara lilla guling ;0)!

Excellent Golden Bell med vinterpäls och allt ;0)

Om det är någon som missat så uppdaterar jag blancksbloggen varje dag. Gå in där och kika eller prenumerera på bloggen så får ni ett mail så fort den är uppdaterad. Skriv gärna kommentarer i bloggen om vad som helst.. det behöver inte alltid handla om det jag skrivit om. Skriv, skriv...

Ikväll är det kvartsamtal för Marcus.

/Maria

26 November, Onsdag

Det har varit klovård idag på båda hundarna. Det behövdes verkligen då Diva börjat "bita på naglarna" för att visa att de var för långa ;0).

Tagit Stallarholmspromenaden igen och den tog en timme. Det var inte så bra väder så jag tog inte med mig kameran. Igår märkte jag att batteriet till kameran börjar "balla ur", och har nog tyvärr gjort sitt. Vi laddar batteriet en hel natt, men sedan håller det bara några fototagningar, så det är inte alls som förr.

Annars har det inte hänt så mycket mer idag än arbete, arbete och återigen arbete.

Marcus är hos pappa och Madde är hos en tjejkompis i Eskilstuna och pluggar. Det innebär att jag och Rickard är barnlediga och då ringer Sven... Han sitter fast i Stockholm då bilen gått sönder precis när han kört av Ekeröfärjan. Vi åker iväg och hämtar honom nu, men först ska vi hämta en släpkärra på Statoil i Strängnäs. See you!

Fyra timmar senare och hemma igen. Efter vi hämtade släpkärran åkte vi upp och hämtade Sven. Hem till Sven som bor i Södertälje för att hämta mediciner. Till Stallarholmen och lämnade bilen utanför verkstaden. Åkte till Strängnäs och lämnade släpkärran utanför Statoil och sedan hem igen. Nu sitter Sven och äter våra middagsrester, Rickard kollar sin dator, och jag ska skriver klart det här inlägget. Nu tänker jag faktiskt sova för jag är aptrött, så god natt på er. 

Puss...

/Maria

25 November, Tisdag

Igår var Tina här och köpte lite hästprylar från webbshoppen. Jag är allt bra sugen på att fixa till en butik som bara är öppen någon dag i veckan, men vi har inte platsen som det ser ut nu, tyvärr. Tills dess är det ändå fritt fram för nära och kära att komma hem till oss och shoppa loss. Idag var min kusin Anna här med Berner Sennen killen Kaztor, och dem fikade samt shoppade lite hundprodukter.

Annars har dagen mest innehållit arbete och långpromenad. Vi träffade Keijo på vår långpromenad. Han hade med sig Bruno och hans sons tik, som jag för tillfället precis glömt namnet på *suck*. Jag hade båda mina juveler lösa så jag kommenderade bara ligg så var dem vid min sida hela tiden. Givetvis kunde Diva inte hålla tyst utan pep och pratade på under hela mitt och Keijos samtal, som varade högst ca 20 minuter. Det blir roligt på MH:t när Diva ska vara passiv bredvid mig. Det momentet vet jag redan kommer bli en "plump" i protokollet, men det är nog det enda momentet som jag fasar lite för. Annars ser jag fram emot att få göra MH med Diva, och dem orden kommer jag säkerligen få äta upp *gulp*.

                                                                                      Vi spanar in Keijo med hundar.

Det blev verkligen en långpromenad, för vi var ute lite drygt en timme. Vi promenerade här i Stallarholmen och gick i den enda skog som finns kvar i byn. Jag är lite less på att jag måste åka iväg med bilen för att få gå en härlig skogspromenad utan störning av en massa trafik och människor. Åker jag iväg och går i skogarna runtomkring Stallarholmen, så är det bara risk för att vi möter på några jägare, men det kan jag ta, bara jag vet om att dem är i skogen och springer omkring, så jag kan ha koll på mina hundar och ha dem nära mig.

Här nedan följer lite bilder på Gwen... i olika situationer under vår Stallarholmspromenad. Gwen är mycket för att nosa och upptäcka under våra promenader.

Och här nedan kan ni se några bilder på Diva under samma Stallarholmspromenad. Diva är inte fullt så intresserad av att nosa och upptäcka som ni nog redan vet vid det här laget. Hon är den som gärna vill bära hem ved till kamminen där hemma.

Bilderna som ni finner här nedanför är på Gwen och Diva tillsamman. Också dem är fotograferade under samma promenad.

Bäcken med is på var väldigt spännande tyckte dem båda.

Och att följa vattnet som rörde sig...

Vi måste ta oss över för att kunna fortsätta vår promenad.

Mina underbara odjur!

En härlig dag...

/Maria

24 November, Måndag

Det har varit en underbart skön helg med kaffe och kaka, långpromenader och hundträning. I fredags var vi barnlediga och vad gör två barnlediga föräldrar om inte somnar i soffan framför tv:n. Är det tecken på att man börjar bli gammal? Jag brukar nämligen nästan aldrig somna framför tv:n men den här fredagen var jag mer än lovligt trött, så när Rickard började snarka vid tv:n, som han alltid brukar göra, så tänkte inte jag vara sämre.

Lördagen var jag, Rickard och odjuren ute på en långpromenad vid Mälsåkers Slott. Det finns en träningsbana inne i skogen där dem tränar travhästarna, som står i travstallet Mälsåker, och på den gick vi. Det är en perfekt promenad som tar ca 1 timme. Hundarna får sträcka ut ordentligt och så får dem äta hästskit ;0)...

Gwen spanar in vad som händer på andra sidan åkern... och så kommer Diva med sin skörd av pinnar i munnen...

Det är så typiskt Diva att gå med två eller tre pinnar i munnen på en promenad...

Oj, vad halt, men tur att pinnarna i munnen balanserade upp hela ekipaget igen...

Gwen får sig en kampomgång med husse...                            Och Diva har släppt sina kära pinnar för en stund...

Mysigt väder...

Gwen har visst hittat något??                                                       Aha, en pinne!!!! 

Gwen, vad ser du för något?

Husse, vad gör du? 

Söndagen åkte vi ut till Åker och tränade. Det var sannerligen inte igår vi var där... eh, eller det var det ju för det var ju igår vi var där och tränade.... Däremot var det väldigt längesedan som vi var där före det vi var där igår. Diva hade hälta i våras och i somras på grund av växtvärk, och när hon sedan var bra, så var det vi som hade fullt upp med www.blancks.se. Nu ska vi börja köra igång med träningen igen, om bara vädret tillåter, så kommer vi träna en dag varje helg. Det kändes sisådär med lydnaden men det var ett tag sedan som jag var iväg på ett riktigt lydnadspass, så lite förståeligt är det. Pipskriken kom där dem brukar och jag får börja jobba bort dem igen. Jag har verktygen så det är bara till att använda dem så är jag övertygad om att användandet av verktygen på dem rätta ställena, och samtidigt kontinuerlig träning, kommer ge resultat. Körde ett skyddspass på Jarmo också och jag kände mig riktigt nöjd efteråt. Vi fick bort pipskriken och att hon vill "gå igång" innan jag har sagt "pass på". Efter det jag lämnar ärmen vill jag att Diva ska sitta kvar lugnt och stilla samt vara tyst. När jag kommer tillbaka till henne ska jag i lugn och ro kunna plocka upp båda kopplen, samla ihop dem, ställa mig vid sidan av Diva. Diva ska sitta kvar lugnt, vara tyst och titta på mig innan hon får startsignalen "pass på". På slutet gick det här riktigt bra och jag blev så glad då Jarmo berömde oss ;0).

Som ni ser så snöar det en del precis när jag kör skydd så bilderna är inte av den bästa kvalitén.

Jag blev lite kär... i Ally.... som är en Ängsbackens valp, och som var med vid träningsplan. Hon var så cool och så härlig, till både lynne och sätt. Ally "gick igång" på min kamera ;0).

Vi var en liten skara som var och tränade.

Rickard har satt Divas snusnäsduk på huvudet...

/Maria

20 November, torsdag

Idag har jag och dem gulliga odjuren varit iväg och snöbusat. Jag fotograferade buset, men behöver ha med mig någon som kan stå vid sidan av och fotografera våra kamplekar. Fotograferingen var inte bara för skojs skull då jag tänker använda en del av bilderna till blancksbloggen. Några av dem bilder som jag inte tänkt använda får ni se här nedan ;0).

I snön finns det så många dofter...

       Snön är god, tycker Diva... som slickar i sig lite.                   Gwen har hittat en väldigt intressant doft.                     

Kom igen då matte... jag vill kampa!!!                            Ok, det får duga med Gwen...                     
                                                                     Hon är rätt så stark även fast hon är en BC ;0)

                           Matte vad gör du???                              Men Gwen du kan inte titta bort nu...! -Jo, jag törs inte se...

När vi fotat och busat färdigt på fotbollsplanen åkte vi ut till Egalla där Excellent står, för en långpromenad. Det är så härligt med snön och jag tjatar så mycket om det men uuuuuurmyyyyysigt är det, och jag som är så lyckligt lottad, som kan åka iväg så här mitt på dagen med hundarna, kan verkligen få njuta av den. Det var lagom med kyla i luften, en sol som lyste från en klarblå himmel och underbart härlig vit snö på marken. Kelade och klappade på Excellent och mamma Shim en stund innan jag tog ut odjuren. Gwen hade en del fula ord att säga om den saken men jag lät henne få "skrika" av sig till Diva i bilen, medan jag själv gick och gosade med hästarna. När jag kom tillbaka hade Gwen tystnat och såg sådär småskamsen ut som bara hon kan göra när hon "vet" att hon "sagt" fel saker.

Vi började gå vår vanliga väg, men så såg jag stigen som jag sett dagen före och blivit nyfiken på, så när Gwen började gå in på den, bestämde jag mig för att idag går vi den. Det var en trevlig promenad där jag inte hade en aning om vart vi till slut skulle hamna. Eller jag hade mina föraningar och det visade sig stämma. Efter 1 timme och 11 minuter var vi vid Egalla igen, och där lät jag Gwen och Diva bekanta sig med Excellent och Shim. Hästarna stod på sin sida om staketet, och Gwen var närmast på den andra sidan, med Diva bakom sig. Både Excellent och Shim ville hälsa på Gwen, så dem sträckte ut sina mular så långt ut dem vågade för att inte komma åt elstängslet. Då stirrade Gwen på dem som bara hon kan och så kom den där "snappningen", snabb som en kobra, och nafsade till i Excellents mule. Nu är Excellents den coolaste av coola så han tog bara ett steg bakåt precis efter att det hänt, men kom fram till staketet rätt så snabbt igen. Tror väl heller inte att snappningen var speciellt hård. Däremot fick Gwen sig en åthyvling som hette duga och sedan tittade hon knappt åt hästarna mer. Diva höll sig i bakgrunden och åstadkom som bäst ett litet skall men si det får hon inte göra för mig, för hos hästarna ska man vara tyst... och dem får inte skrämmas iväg av "busen" Diva.

Snacka om att jag är sugen på en egen blogg, precis en sådan, som vi har till företaget, men med en annan design. Det är så mycket lättare att uppdatera en blogg än den här hemsidan. Visserligen är det Rickard som byggt vår snygga hemsida, men nu har vi haft den ett tag, så ett byte vore på sin plats. Däremot är inte tiden på sin plats för Rickard att fixa en ny till oss, för han sitter som bäst med att fixa till ett snyggt Nyhetsbrev till Blancks Hund & Häst. Jag får drömma ett tag till om att jag kanske någon gång i framtiden... kan få en alldeles egen blogg... ;0)

/Maria

19 November, onsdag

Det snöar och snön ligger kvar, så härligt!!!

Det är någonting extra med första snön som får stanna kvar på marken. Det känns som ett jubel i kroppen, och det är en glad, och härlig känsla. Lika trist och ledsam som den sista snön kan kännas när den kommer, eftersom vi vill ha vår, lika underbar är den här känslan. Imorgon hoppas jag på att det är lite kallt och att snön får ligga kvar för då ska jag ta ut Gwensan och Divson på en hejdundrande långpromenad med snöbus och kul!

Det har inte hänt så mycket idag mer än att jag varit iväg på "Dynamisk Företagslunch", men mer om det går att läsa under blancksbloggen.

Det var en utländsk student förbi här tidigare ikväll och visade upp sina alster. Jag brukar knappt titta på vad dem har med sig utan visar dem bara abrupt vidare till nästa dörr. Varför jag är så elak är mycket för att dem flesta bara slänger fram en lapp där det står på engelska vad dem vill, och vilka dem är. Det är inte helt ok tycker jag att dem inte ens kan engelska, och många har inte ens talangen att rita, eller har inte ens egenhändigt ritade/målade alster med sig. Men ikväll då var det annorlunda. Den här killen var så trevlig och pratade på som en riktig storsäljare, och kunde faktiskt till och med lite svenska. Jag föll som en fura för hans teckningar som han visade upp. Urtjusiga och så snygga!!!

Självklart var det inte sista vändan han var ute på och kröp ner i pris bara för det... och självklart var han inte tvungen att sälja så många han kunde den här sista vändan innan han skulle återvända... ja, återvända till vad??!! Båda mina ungdomar var också sjukt imponerade av vad han visade upp och vi gick på den äldsta av all säljarkonst... hehe... ja, konst var det allt... och köpte två blyertstecknade teckningar för 200 kr. Ett varghuvud till Marcus och en teckning med frukt och en karaff vin till mig... Nu ska vi hitta två ursnygga maffiga ramar till dessa underbara teckningar också, och de kostar väl skjortan, och lite till... ;0).

Ikväll blir det en tidig kväll... så snart är det, God natt!

/Maria

17 November, måndag

Det fick bli som det blev, när jag inte riktigt kunde göra det jag ville, i helgen...

Vi har, "tro't eller ej", rätt så lugna helger framöver, och det ända fram till jul faktiskt. Den tiden kommer vi givetvis ägna mycket till företaget, men också till hundträning, så länge snön lyser med sin frånvaro, vill säga. Helgen som var hade vi vår första hellediga helg, så jag hade bestämt mig för att äntligen komma iväg och träna med Åkersgänget. Mailade Kattis att jag ville träna, och frågade om det skulle bli någon träning? Fick svar att det skulle bli spår på lördagen. Perfekt och verkligen jätte kul tänkte jag då, och såg framemot att äntligen få träffa Ängsbacken, och alla andra som skulle dyka upp. Fredagskvällen framför tv:n började jag få känning av nacken genom den sedvanliga yrseln som följdes av illamående. Tänkte som så många gånger förr att det går nog över... Jo, pyttsan vad det blev bra, "NOT". Vaknade vid sextiden på lördagsmorgon och mådde verkligen piss med en nacke som höll på att värka sönder i bitar, och ett illamående som hette mer än "kräkilla". Då i den lilla yttepyttestunden av självömkan, förstod jag att den här morgonen, som sedan skulle gå över till dag, skulle bli lång och att jag skulle få tillbringa den i vågrätt läge i soffan. Grmf, vad jag hatar när nacken skriker på det här sättet och jag inte har någonting att sätta emot. Har nacken bestämt sig för att sätta sig på tvären, och ge sig ut på strejk med plakat där det står "nacken har fått nog, nacken demonstrerar här på sin egen kropp utan knopp... för nacken vill ha vila". Jaja, kanske inte riktigt vad nacken skrivit, men det var någonting i den stilen i alla fall..., men kontentan av det hela var att hade nacken bestämt sig, så jag fick lugnt utan minsta protest, för det är verkligen ingen idé att jag i det läget ens yppar ett endaste litet "pip" av protest, se min träningsdag försvinna ner i soffans värld.

Söndagen kändes lite bättre, och min nacke kunde sträcka sig till att faktiskt göra sitt jobb, och hjälpa mig hålla upp knoppen, så jag slapp ligga ner hela dagen. Kände mig ändå så pass ok att jag och Rickard tog en 45 minuters promenad på eftermiddagen, efter att vi skjutsat Madde till stallet. Vi gick en sväng ute vid Stenfasta, och förra gången vi var där såg vi en stor och ståtlig uggla i ett träd. Den här gången stötte vi nästan ihop med en maffig och stilig älghane som precis korsat vår stig. Gwen kände lukten av något vilt, som sedan visade sig vara älgen, och följde spåret in i skogen till vänster från stigen sett. Rickard var den som först fick se älgen stå och stirra på oss uppifrån en liten bergsknalle, och Gwen var inte långt ifrån älgen. Jag kallade in Gwen som aldrig fick en chans till att upptäcka älgen utan kom lydigt och glatt in till mig och la sig. Kommenderade även ligg till Diva som stått bredvid mig hela tiden. Där stod jag och Rickard och stirrade på älgen som stirrade tillbaka. Inget mer hände i den stillsamma tystnaden som rådde, men vi hade väl inte så stor lust att släppa iväg hundarna med en älg som bara stod några meter ifrån oss och stirrade. Rickard kom på den briljanta idén att  jag skulle kommendera "skall" till Diva, vilket jag gjorde, och hon var inte sen att stämma in i ett rungande vov, vov, vov... Men älgen han bara stod där på sin bergsknalle och stirrade intresserat på oss. Hm... Divas skall lät sådär härligt mörkt och grovt där hon riktigt tog tag ända nerifrån tårna med snygga rungade vov, vov, vov som hon gör mot figgen, men det "bet" inte på älgen som lugnt fortsatte sitt ihärdiga stirrande ner på oss. Jag lät stackars Diva skälla och skälla och skälla, och det länge och väl, så det riktigt ekade i skogen...!! Till slut måste älgen ha tyckt att det var väl till att vara ett väldans oväsen från dem där konstiga varelserna där nere på stigen, så han lunkade sakta iväg in i den mörka skogen.

Idag har jag och mina underbara odjur varit iväg till Egalla där Excellent bor med sin mamma. Innan jag tog ut "tjejerna" gick jag ut i hagen och klappade lite på Excellent, och tog lite kort. Tog sedan en promenad med Gwen och Diva som tog ca 45 minuter. Då vädret var underbart så tog jag kameran med mig och fotade en del under promenaden också. Tyvärr, blev korten sisådär, men lägger ut några stycken ändå.

                                                                                    -Hej, då Gwen!

         Det är väldigt spännande med is.. -Vad gör du Diva?              Diva den pinntokiga...            

Det blev lite bilder på Excellent också... han är så pusstokig, och sträcker fram sin lilla mule, som han vill bli pussad på. Gick ut och kelade med honom även efter promenaden. Han är så mysig, härlig och underbar!

Vems öron är det som sticker upp där... ;0)

Snälla goa vänner! Om ni inte redan gjort det, så vill vi att ni för vår skull lägger in vår www.blancks.se under era länksidor på era egna hemsidor, och bloggar. Det kommer att hjälpa oss väldigt mycket, tack!

/Maria

13 November, torsdag

Vilka underbara små lortgrisar jag har!

Idag tog jag båda mina fyrbenta odjur, och Sven, med mig till Vikingavallen. Där tog jag ut dem båda odjuren ur bilen, och Sven, för att busleka på fotbollsplanen, men Sven fick stå över busleken ;0). Jag är inte helt för det där att tok-kasta boll till mina hundar då det stressar dem en del... men till Sven går det bra, hehehe nä, skojade bara. Allvarligt så tycker jag inte om det annat än i träningssyfte för att "dra upp" Diva före träning, men någon gång ibland tycker jag ändå att det är ok att ha lite bus-skoj med dem och kasta boll. Idag var en sådan dag och vad vi busade. Fotbollsplanen var väldigt vattensjuk så den blev snabbt till en leråker, så vi försökte hålla oss på kanten för att inte förstöra för mycket av gräsplanen. Jag hade en tennisboll till Diva och en boll på snöre till Gwen. Givetvis ville Diva ha båda vilket hon också lyckades med att få ibland, men för det mesta hann Gwen före till att ta boll på snöre. Jag slängde iväg bollarna och, dem sprang iväg för att hämta, kom tillbaka in till mig med bollen, så slängde jag iväg dem igen... ,och så fick dem för sig att emellanåt kampa genom att båda höll i varsin ände av boll på snöre. Jag hade tyvärr glömt kameran hemma, men det var inte det bästa av väder då det duggregnade, så det hade ändå inte blivit några bra kort. Men det hade varit kul att visa er hur gulliga dem små odjuren är när dem växelviskampar med varandra. När Gwen drar och kampar bakåt så håller Diva emot och följer snällt med. Sen byter dem av och Diva kampar bakåt och Gwen hänger på och följer med. Ingen är arg och ingen tar "ton" utan det är bara kamplek på lekisnivå.

Jag kunde inte låta bli att lägga in lite träning också, så dem fick en hel del "ligg" på kommando före bollarna slängdes iväg som belöning. Det är Diva som behöver lära sig ligg bättre. Dessutom är det bra att passa på när det är så här blött i marken, som det var idag. La också in en del fritt följ utan koppel, och dem gick bra även i vänstersvängar utan pip ;0). När vi hade bus-lek-skoj-tränat färdigt tog jag bort bollarna och vi stod kvar på fotbollsplanen och bara "var" för att varva ner en stund. Den lugna stunden tyckte Diva att vi kunde ha varit utan, och hade en liten diskussion med mig innan hon förstod att bollarna faktiskt inte tänkte komma fram igen. Sedan gick vi upp i skogen för att bara träna passivitet. Eller det låter mer ambitiöst än vad det egentligen var. Jag och Sven bara stod rakt upp och ner i skogen och pratade medan Gwen och Diva fick springa omkring, och bara nosa. Gwen har inte några som helst problem med att hitta på saker på egen tass. Medan Diva tycker det är lite väl underligt att matte bara står där.

Innan jag kommenderade in odjuren i bilen satte jag på Diva koppel och visade Sven fritt följ. Blev själv lite imponerad då jag märkte att en hel del trillat ned sedan vi senast tränade.

Tog en liten omväg förbi Excellent på hemvägen. Knatade ut i hagen med lera upp till knän för att kela en stund med honom, och hans mamma Shim. Excellent är så snygg, och jag hoppas han fortsätter utvecklas på det här sättet för då blir han grym som hingst!

Har inte kollat in vädret imorgon, men jag håller tummen för att det blir fint, så jag kan ta kameran med mig ut och plåta lite odjur, och kanske hästdjur också. Godnatt!

/Maria

12 November, Onsdag

Inspirationen att skriva idag är inte den största, så va f-n skriver jag för då kan ni få undra... men ibland finns känslan där att skriva, men så lyser dem attans små orden med sin frånvaro. Hur som helst så var jag iväg och klippte mig idag och slingade håret. Det blev om jag får säga det själv, riktigt bra, så jag är supernöjd. På hårsalongen där hela familjen klipper sig är dem så underbart goa allihop, att när jag kommer dit känns som att jag kommer hem hem till någon vän för att fika. Jag är med på salongen när Marcus klipper sig och även ibland också när Rickard klipper sig förutom när jag själv då klipper mig, så då förstår ni att det blir några gånger/år som jag "häckar" hos frisörerna. Äntligen är vi "lediga" och kan besöka Hallberts på deras årliga glöggafton, som i år är den 28 november.

Har helt glömt bort att skriva om att Madeleine fyllde 17 år i lördags. Grattis i efterskott min "snorpa", på
17 års dagen!

Igår gjorde jag en rätt som jag aldrig tidigare gjort. Ingen ovanlig sådan utan mer att det aldrig blivit av för mig att göra en god middag med "Spaghetti Carbonara". Enligt familjen, förutom Marcus som dööör om han äter rödlök ;0), blev betyget "väldigt god", så det här blir definitivt en rätt som kommer att stå på middagsbordet hemma hos Blanck. Även Marcus kan äta den om han får peta bort rödlöken...  och det får han givetvis göra, för det blir mer åt oss då... tihi.

När vi ändå är inne på mat så kan jag delge er mina frukostvanor eller kanske mer korrekt, är hur en vardagsmorgon för mig kan se ut. Klockan ringer halv åtta, och jag vet att jag är previligerad som får sova så länge, men det har sina förklaringar, och förutom de medicinska, är det för att jag inte vill upp och brottas med dem övriga familjemedlemmarna. Det här tror jag att jag skrivit om förut, men det får bli en upprepning i så fall ;0). Efter att klockan ringt gosar jag, Diva och Gwen loss i sängen en bra stund, och alldeles för kort tid enligt Gwen, medan Diva hade kunnat få färre kli på magen/bröstet. Väl uppe ur sängen, släpper jag ut odjuren i trädgården, som får lufta sig själva en stund medan jag fixar hundfrukosten. Går sedan ner för att sätta på datorn och under tiden den "hoppar" igång, så fyller jag vattenkokaren med vatten, ställer fram kopp till mitt te, fatet för smörgåsen att ligga på, honungen och till sist tepåsen i koppen. När det är färdigt kikar jag ut för att se om odjuren rymt från tomten och möts då oftast av att dem skuttar omkring, biter i varandra och busar runt, så då kan jag lugnt glida ner till kontoret och börja arbeta. Slår igång MSN, Kollar av mailen, svarar på mail, fixar med fakturor, tänker ut vilka  kampanjer som kan vara roliga mm, mm... , reser mig för att checka av odjuren som fortfarande springer omkring på gräsmattan och "äter" på varandra, och har superskoj. Arbetar lite till... och vid det här laget  har Diva tröttnat på att vara ute, så jag tar in dem båda för att ge dem frukost. När odjuren äter slår jag på vattenkokaren, plockar sedan ur diskmaskinen, om jag nu inte gjort det redan, och efter det fixar jag fram smörgås och pålägg till mig själv. Häller upp vattnet i tekoppen och medan den får stå där och "dra" går jag återigen ner till datorn för att arbeta... och det är nu det kan hända att jag glömmer bort min frukost och jag får koka om en kanna vatten för att fylla på, så mitt te blir varmt och gott igen att dricka. Tar min "lilla" frukost med mig till kontoret och äter den vid datorn medan jag arbetar. En vanlig vardagsmorgon för Maria Blanck ;0).

Kolla in Divas coola stil på vår kökssoffa... Hon är bara så häftig den hunden!!!

/Maria

11 November, Tisdag

Jag och hundarna tog en välbehövlig och skön långpromenad på lite drygt 1 timme. Vi klafsade i lera upp till knäna på vissa ställen där grävmaskinerna haft sin framfart, eller på och runt stigarna där marken blivit så vattensjuk att vattnet samlats i stora pölar, för att det inte hunnit rinna undan. Men härligt och uppfriskande är det ändå att få ta sig en långpromenad. Jag älskar det verkligen, och det syns på Gwen och Diva att dem också gör det. Tänk att riktigt få  sträcka ut sig och trava eller galoppera iväg med pinnar i munnen som Diva, eller nosande efter vilt, som Gwen.

Tur var att vi kom hem när vi gjorde, för efter vi stängt garagedörren om oss, började det regna...

Här under är det några kort på Diva och Gwen, som jag tog för lite drygt en månad sedan.

                Diva söööt!                               Gwen slickar sig om munnen... mums

Diva med Gwen mellan öronen...

Vi håller på att färdigställa Excellents egen sida och hoppas på, att den blir färdig till helgen.

När det gäller Blancks Hund & Häst vill jag att ni sprider det till alla ni känner! Ni får länka till oss, så mycket ni vill utan att fråga. Har ni frågor om någon produkt, synpunkter på vår webbplats i övrigt eller har förfrågan om någon produkt, som ni vill ha in i webbshoppen, så tveka inte att prata med oss, eller maila till oss om det.

/Maria

10 November, Måndag

Nu var det suuuuuuperläääääänge sedan som jag var här inne och skrev!!!!

Äntligen har vi fixat så vi kommer åt nätverket på min gamla dator, men det är en kortsiktig lösning än så länge då vi har en låååååång kabel som går från Rickards rum och genom det, genom hallen, ut i vardagsrummet och genom vardagsrummet, in till köket och genom köket, ut till tvättstugan och genom tvättstugan, ner till hundrummet och genom hundrummet in till mitt kontor ;0).

Det har hänt så tokmycket så jag kan bara inte uppdatera er på allt. Vi har arbetat som små pissmyror dag som natt, sedan i somras med vår webbshop, som vi lanserade för ca 2 veckor sedan. Det har varit roligt, jobbigt frustrerande, men också superduperKUL!!!

Jag älskar webbshoppen och allt som händer omkring den. Jag har så många planer med den och jag är faktiskt väldigt stolt över den. Mitt alldeles egna företag ;0), www.blancks.se.

Rickard sitter som bäst med att få igång vår blogg som vi kommer att ha under Blancks. Dagboken här under hundkojan kommer vi att fortsätta med ett tag till, men sedan ska även den bytas ut mot en blogg.

Här i hundkojan kommer vi inte skriva så mycket om Blancks Hund & Häst förutom nu, det här vårt första dagboksinlägg på evigheternas evighet. Jag känner att det bara bubblar upp en massa saker som jag vill skriva om, så svenskan blir inte den bästa, men det får ni leva med. Från och med nu, kommer här uppdateras ofta igen!!!

Mina underbara hundar som blivit så stora och så kloka och så duktiga ;0)! Jag har uppdaterat gästboken med jämna mellanrum, så ni som förstått er på att besöka den, har fått lite löpande uppdatering om vårt träningsliv. IPO för Diva, agility för Gwen och långpromenader för mig!

Nu tänker jag inte skriva mer för det blir inget konkret utan bara en massa "bladder" allteftersom det "poppar" upp saker i mitt huvud. Dessutom är det dags för sängen även om klockan inte är mer än halv elva så borde vi försöka komma i säng nu, för att Rickard ska orka jobba med sitt "vanliga" arbete också.

/Maria