Dagbok
2006

30 Januari, måndag

Idag har mäklaren och hans assistent varit här från HusmanHagberg. Dem har kollat in, tagit kort och satt ett pris, som blev 195 000 kr. Visning blir den 12 februari.
*********************************************************

Lägg fingrarna på tangentbordet och börja skriv...
Om det tråkiga som hänt vår älskade skrutta, skruttis, skruttebangbang, Cindrus... Ja, vår alldeles egna lilla Cinderella, Brukstorpets Cindra!

Sammanfattning!
Det började med en helt vanlig jästsvamp som vi var in med till veterinären i Strängnäs tisdagen den 10 januari. Diagnosen den dagen blev jästsvamp och öroninflammation. Vi fick en hel del medicin till att bota allt detta med bland annat en tablett som heter Fungoral och en annan som heter Cefaseptin.

6 dagar senare måndagen den 16 januari på kvällen vid sju tiden, så fick Cindra kramper helt plötsligt när hon låg och vilade. Hon hade alla fyra benen rakt upp... hon var stel, upphörde med andningen och det droppade saliv ur munnen på henne. Vi ringde till Strömsholm som bad oss komma in direkt. Krampanfallet varade någon minut. Efter krampanfallet så var Cindra lite desorienterad och sedan efter det så var hon trött. I bilen in till Strömsholm låg hon och vilade. Väl inne på Strömsholm var Cindra sitt vanliga JAG igen. Vi träffade en jätte bra och trevlig veterinär som undersökte, tog prover och informerade. Proverna hon tog var omfattande och alla värden var jätte bra. Veterinären trodde att krampanfallet antingen berodde på Fungoralen och Cefaseptinet, så dem tog hon bort direkt, eller så kunde det vara epilepsi. Vi åkte hem med en glad Cindra och kände oss relativt nöjda med att medicinerna var borttagna och att vi nu kunde tänka framåt igen. Vi fick ett recept med Stesolid ifall det var epilepsi.

6 dagar till gick och det blev söndagen den 22 januari. Strax efter klockan 11.00 fick Cindra sitt andra krampanfall och den här gången varade anfallet i 4-5 minuter. Det började när hon låg ned på sin filt i köket. Benen pekade stelt rakt ut, huvudet böjt bakåt som i en båge mot ryggen och hon frustade. Efter ett tag började hon röra benen som om hon sprang, började få fradga, kissade på sig och sedan även bajsade hon på sig. När det sedan var över så blev hon desorienterad, flackade med blicken, reste på sig och började vanka oroligt fram och tillbaka. Då bar jag ut henne till soffan i vardagsrummet och där la jag henne i mitt knä och Cindra somnade genast. Vi ringde till Strömsholm där dem gav oss rådet att lägga henne mörkt, att det skulle vara tyst och lugnt omkring henne. Dem frågade om vi hade gett henne Stesolid vilket vi ju inte hade gjort för jag trodde ju inte att det var epilepsi så jag hade inte ens hämtat ut dem, hm. Rickard åkte iväg direkt till apoteket i Eskilstuna och tog ut medicinen. Cindra sov hela den dagen.

Veterinärbesök bokat på Strömsholm onsdagen den 25 januari. Vi träffade Annika H som är specialist på allergier mm. Hon tog urinprov som inte visade någonting. Vi pratade om epilepsi och vad det innebär och vi gick igenom hur vi ska gå vidare. Eftersom Cindra bara är 8 månader så tycker Annika att vi ska gå den långa vägen och först göra en magnetkameraröntgen för att se vad den visar. Sen kan vi gå vidare med att ge mediciner mot EP om röntgen inte visar någonting. Dem mediciner man använder mot EP kan ge tråkiga biverkningar till en början men efter ett tag så avtar dem och resultatet kan bli inga anfall eller få. Tyvärr, så ger lång medicinering "skrumplever"!

Återigen 6 dagar senare, lördagen den 28 januari vid halv tio tiden fick Cindra återigen ett anfall. Vi låg kvar i sängen. Cindra låg i Rickards säng mellan hans ben och sov... mitt i en mening säger Rickard "nu får Cindra ett anfall"! Mycket riktigt, samma händelseförlopp, men den här gången bajsade hon aldrig på sig. Anfallet varade i 3 minuter. Vi hade Stesolid lättillgängligt uppe på hyllan ovanför sängen, så den här gången fick hon medicinen. Stesoliden måste ha gjort att Cindra inte blev lika trött och att hon "kom tillbaka" snabbare till att bli sitt rätta JAG. Vi tog återigen kontakt med Strömsholm som noterade ännu ett EP-anfall i hennes journal.

Vi har fått tid till magnetkameraröntgen nu på onsdag den 1 februari. Jag lämnar henne på Strömsholm klockan 9.00 och åker sedan tillbaka till jobbet. Cindra kommer att få vakna upp i lugn och ro på Strömsholm. Dem ringer när vi ska hämta hem vår Cinderella igen.

Vi har fått lite strikta regler vad gäller Cindra innan röntgen är gjord. Cindra är med mig på jobbet som vanligt. Hon får inte leka med andra hundar och vi får bara gå på vanliga promenader. Hon får inte kampa eller "stressa" upp sig. Vi ska heller inte lämna henne ensam. Det här innebär att jag eller Rickard alltid är i närheten av henne. Vi lämnar henne inte ensam i bilen eller ensam med barnen.

Cindra är i stort sett sig själv mellan anfallen. Hon är lite hungrigare än vanligt och vi upplever att hon är lite tröttare och oroligare än vanligt, men det är allt!

Nu tar vi en dag i taget! /Maria & Rickard

29 Januari, söndag

Vi har varit borta från dagboken ett bra tag och det har sina förklaringar... men dem återkommer vi med inom kort!

Idag till valpkursen åkte jag utan Cindra i Krille och Annas bil. Efter valpkursen så åkte jag, Anna och hennes Border Collie, Arvid till Arvids uppfödare Kennel EmenEm som har sin uppfödning i Hölö. Anna skulle träna lite vallning med Arvid och det ville jag inte gå miste om!

Det här med vallning är väldigt nytt för mig och jag måste säga att jag är otroligt fascinerad av hur det går till!! Jag har sett en film, som jag lånat av Anna, och nu har jag varit med Anna och sett Arvid valla, Arvids kullbror Aramis och Arvids mamma Fan valla. Och inte att förglömma så har jag faktiskt sett lilla Fay 5 månader gammal valla får som om hon inte gjort annat ;0) Det är en helt ny värld som jag aldrig skulle ha kommit i kontakt med om jag inte hade känt och arbetat för Anna och Krille. Jag är jätte glad för att jag fick följa med idag och jag ser mer än gärna att det blir fler gånger... snart *ler*! Jag kan ju som förklaring skriva att jag inte märkte att det var kallt ute förrän vi efter tre timmar bröt upp och gick in och tog en fika i värmen... det här är verkligen någonting speciellt och det vill jag absolut utforska mer av!!!! Det gav mersmak ;0) /Maria

20 Januari, torsdag

Måste skriva och berätta någonting äckligt som hände idag!

Idag innan jag och Madeleine skulle åka iväg till barnläkaren så kände vi lukten av kattskit. Jag tänkte att det får Madeleine ta bort innan vi åker hemifrån för bland det värsta jag vet är när sånt inte tas bort på en gång. Innan jag hinner säga till Madeleine så fastnar mina ögon på Boss som står och glor in i toaletten för att sedan vända tvärt och springa därifrån med Cindra i bakhasarna. Jag går in i toaletten och där möter mig en uräcklig syn... för vår Cinderella har hämtat kattskiten från lådan och troligtvis först lagt den på mattan för att där inta den första delikata frukosten av bajs... hon har sedan gosat runt med den på halva mattan ... men av skitspåren ut på golvet att döma så kan inte all skit ha blivit uppätet på mattan... en bit bort på golvet låg rester av bajs kvar som hon mojsat runt lite med, men tydligen så blev magen full innan hela frukosten var uppäten... En väldigt nöjd och glad tjej fick jag i alla fall med mig i bilen...! ;0)

Idag var Sockans första dag i friheten! Hon har fått vara i hela huset tillsammans med Boss och det har, tror vi, gått jätte bra! /Maria

19 januari, onsdag

Snöstorm och blåsigt igår. Idag är det mörkt, snöstorm och kallt! Nu längtar jag efter solen som lyst med sin frånvaro nästan hela den här vintern. Skinande sol och gnistrande snö är vad jag vill ha framöver!

Jag och Cindra går på i vår "träning" att ha kul! Vi har börjat mysa mer, jag har börjat försöka att sänka min röst och på så sätt se om hon faktiskt är så lyhörd som jag tror att hon är. Det har resulterat i en lugnare tjej som vill göra mig mer till lags än tidigare. Jag har tagit tag i och tränar kontakt igen med kontaktövningar inne. Ute belönar jag hennes självklara kontakt.

När Cindra och jag är ute på promenad så kan Cindras beteende mot andra hundar se ut på lite olika sätt men raggen är alltid rest. Hon tycker att en del andra hundar är lite läskiga och antingen så skäller hon eller så muttrar hon eller så ställer hon sig rakt upp på bakbenen och gnäller. Jag har då fått lära mig några saker av Ida som jag kan ta till, och jag använder mig av två, men ibland tar jag även till en tredje. Det jag använder mig av när hon skäller och ser grym ut är att jag sätter mig ned på huk vid sidan av vägen och placerar Cindra sittandes mellan mina ben, håller henne fast och klappar lugnande. "Sitta ryggsäck" som den kallas har jag även fått lära mig på Helenas hundskola och har gjort den mycket på Boss men inte på Cindra i dem här situationerna. När Cindra ställer sig på bakbenen, hoppar upp för att hälsa på andra eller på mig eller när hon börjar bita i mina vantar, så tar jag tag i kopplet, håller henne stilla och lägger min hand på hennes huvud. Det här måste jag säga har varit en väldigt bra metod och den lugnar henne på en gång. Den metod som jag använder mig minst av är att klappa henne vid mungipan. Varför jag inte använder den så ofta är för att den är för snäll och den bryter inte på det sätt som jag vill. Jag använder mig av den ibland i kombination med ryggsäcken och då fungerar den jätte bra!

Jag har haft STORA Krav på Cindra utan att jag själv har kunnat det jag krävt. Det har suttit i mitt huvud och jag vet vad jag vill men jag kan ju inte få Cindra att förstå om jag själv inte kan det jag vill lära ut! Nu har jag sänkt mina krav och har istället börjat tänka delmål. Som Anna brukar fråga. Vad vill du ha ut av ditt liv med hund? Hur vill du att Cindra ska vara? Det är mycket tankar och funderingar, men jag har i alla fall lärt mig att uppskatta den boxertjej jag har, och hon är helt enkelt så underbar!!

Jag har också en fundering angående det här med hundträning. Det är otroligt intressant, lärorikt och frustrerande som relativt ny hundägare att gå på kurs, lyssna på olika "hundmänniskor" och läsa om träning med hund. Alla ger olika råd i samma situation. Anna och jag har idag suttit ner och pratat om just detta. Jag känner att jag har kommit till insikt med att jag VILL ha råd av ALLA, men att jag sedan vill prova ut, spara godbitarna och koka ihop en egen soppa! Det är bara nu under "prova på" perioden som det känns otroligt frustrerande, men som också Anna lärt mig "det är inte farligt att göra fel" för det går att "lära om" och jag känner att jag kommer att bli en mycket bättre samt "roligare" matte om jag börjar anamma det i min träning! Det är ju nu som Cindras liv och mitt liv tillsammans börjar... det är ju nu som hon börjar bli "hund"!

Mycket funderingar så här i den mörka och kalla vintern... skönt sen när våren kommer och jag inte kommer att hinna tänka så mycket utan att jag istället kommer att lägga den energin  på att TRÄNA ;0) /Maria
 

16 januari, fredag

Det har varit sååå mycket att jag inte ens hunnit skriva EN rad i dagboken. Började med några ord i fredags, men hann inte skriva mer än så! Nu ska jag göra ett nytt försök...

Vi har börjat försöka sälja vår bostadsrätt på "riktigt" nu och har satt ut den på Blocket. Vi hoppas på att få sälja den så fort som möjligt så kan vi sedan koncentrera oss på vårt nybygge. Vi har gjort en länkning på första sidan där du kan gå in och kolla på vår bostadsrätt. Det är inflyttning 1 juli.

Igår var vi på valpkurs igen. Det gick sådär eftersom Cindra har hamnat i tonårstrots, så att hormonerna sprutar ur kroppen, och vi bara går och väntar på att hon måste börja löpa snart! Jag har fått rådet att bara "vara" med henne, bara ha ha det kul och inte kräva någonting så att hon misslyckas. Jag lägger ner mina träningsplaner några pinnhål och börjar istället att koncentrera mig på saker där hon lyckas, mår bra och där vi har roligt!

Vi har tänkt om när det gäller kurser och flyttat fram tävlingslydnadsplanerna till i höst istället. Det känns bättre att gå valpkurserna 1-3 först och sedan satsa på lydnaden. Det är ingen brådska och Cindra får tid till att mogna till sig en aning.

Boss har kommit in i en superperiod av sitt liv. Han är nu tre år och tycks tycka att livet leker! Han har blivit mycket mer positiv till allt och Rickard har börjat träna honom i "koppelgåing", som jag och Boss gjorde tidigare. Det går jätte bra och dem har verkligen funnit varandra! /Maria

8 Januari, söndag

Första valpkursen och det var superkul och lärorikt! ;0)

Jag måste erkänna så här i efterhand att jag inför valpkursen var JÄTTE nervös. Har aldrig varit så nervös, men det har säkerligen med min prestationsångest att göra och att jag känner Ida som är instruktör samt att det är nästan bara känt folk i gruppen. Bland annat så är Krille där med Fog och Anna står bredvid och tittar. ;0)

DIN HUND och du
En otroligt strukturerad och bra Ida! Jag är jätte nöjd och ringde till Rickard så fort jag hoppat in i bilen efteråt och ur munnen "sprutade" det fullkomligen ut superlativ!! Ida tog upp lite saker som vi redan använt oss av men som vi "glömt" bort och inte gjort på ett tag. Bra med repetering och bra att vi fick in det i en del nya sammanhang så att vi ska ha svårare att glömma bort. Det första vi fick när Ida startade upp var ett häfte där allting som vi kommer att träna på står och det upplevde jag som mycket positivt eftersom det känns bra att ha allting på plats redan från början. Hundarna får absolut inte ha någon som helst kontakt vilket jag är väldigt glad för eftersom vi tillhör dem som alltid har förespråkat detta. Det var ordning och reda från det att vi släppte ut våra hundar ur bilen till det att vi avslutade. Det här känns otroligt bra och jag längtar redan tills nästa söndag...! Vi har fått 5 läxor att göra och träna på tills vi ses igen!

Jag måste göra ett tillägg efter det att vi skickat upp sidan... så nu måste Rickard skicka upp den igen!

Glömde ju skriva att vi fick en "dutt" av Ida. En "dutt" är en fläta flätad av fleecetyg. Cindra fick en extra kraftig, och Ida gjorde en speciellt till Cindra, tack! Den ska användas till att leka och kampa med. /Maria  

7 Januari, lördag

Skönt med snö och lite mildare väder, så länge snön får ligga kvar!

Cindra fick gå på långpromenad med Rickard, mig och Eric idag. Vi var ute en timme. Vi tränade inte så mycket mer än lite kamp, vanlig inkallning och att Cindra "lyssnar" när hon är lös. Det är så skönt att bara pulsa på i snön och att samtidigt se Cindra springa omkring som ett yrväder. Hon älskar verkligen snö, men vilken hund gör inte det?! En sak till som hon älskar är min stickade vante som hon håller på att kampa sönder totalt. Det är den som hon har valt ut till sin "belöning" när hon kommer fram efter en inkallning. Godisbiten tar hon bara som i förbifarten... men sedan är det vanten som är målet!

Efter promenaden hade vi lite "vård" av djuren. Alla djuren har fått sina klor klippta och Sockan har fått avmaskningsmedel, Banminth.

Här hemma händer det inte så mycket för tillfället. Marcus har åkt till sin pappa. Madeleine blev hämtad, som vanligt, av Lotta klockan 8.40 imorse för att åka till stallet. Rickard och Eric bygger en bil i lego som är från serien "Racers" och jag skriver i dagboken. Cindra sover i sin nya bur, som står uppställd i vardagsrummet, och som hon själv valt att gå in i för burdörren står öppen. Boss busar med Sockan, som efter lite slit "fått igång" honom till lek. /Maria

5 Januari, torsdag

Ringde Rickard idag när han var på apoteket och bad honom köpa Noviform till Cindra. Ida (DIN HUND och du) var inne i butiken idag och tyckte till om att Cindra har alldeles för röda ögon, så hon tipsade om att använda Noviform. Tack, Ida! Jag har droppat ner en sträng med salva i båda ögonen och det kan göras 1-2 ggr/dag, så jag gör det en gång till innan vi går till sängs.

Vi har inhandlat en STOR transportbur idag och en beige färgad fäll för Cindra att ligga på i buren. Transportburen är 106x70x80. Vi har nu handlat alla dem saker till Cindra som jag haft på min önskelista. På den listan stod en Robust bilbur, matskålar i rostfritt som står på en ställning och transportbur. ;0)

Cindra har haft det riktigt roligt idag när jag var på jobbet, och hon var hemma med Rickard och barnen. I vårt vardagsrumsfönster "hade" vi en tomte som "var" ca 30 cm hög, gick på el och kunde ändra färg på ett ljus som han höll i handen. Den tomten hämtade Cindra från fönsterbrädan, drog ut sladden, bar iväg den till mattan för att där lägga sig och "gnaga" på den...! Vad kan matte läsa ut av detta? Jo, att det lilla "monstret" längtade så mycket efter matte att hon var tvungen att få ut sin ilska över att inte få följa med... på tomten!

Då måste jag väl även berätta om selen till Boss, som inte ens var betalad ännu, och som jag "min dumma nöt" hade hängt på en stol bakom disken i butiken igår. Cindra låg där hela dagen och selen hängde där hela dagen... och allt var frid och fröjd tills någon timme innan jag skulle sluta... då Cindra måste ha tyckt att "livet inte var så värst kul" och fått för sig att det kunde bli kul om hon smakade lite på selen, vilket hon också gjorde! Det hon tyckte var godast på selen var plastlappen där produktfakta och prislappen fanns samt... ja... och dem två plast snäppen som du måste ha för att överhuvudtaget kunna använda selen!! Det går att öppna och stänga, men det dröjer INTE inte så länge tills plasten spricker :0( och selen är värdelös!!!! Min gulliga lilla boxertjej! ;0)

Eric berättade att Boss bitit tag i ena Sockans öra och att han sedan burit henne från hallen in till vårt sovrum. Det såg inte ut som Sockan blev speciellt rädd av det för strax efter när Boss gick förbi min kontorsstol, där hon låg, så kom hennes tass blixtsnabbt ut för att slå till Boss viftande svans. /Maria   

3 Januari, onsdag

Kallt är det här i Stallarholmen - 10, men igår var vi i Sala på fotbollscup, och där var det - 21 grader!! (Det är Marcus med nr 48 och som precis ska skjuta mot mål)

Eric har ju kommit ner och han har verkligen kommit in i vår "stressiga" vardag som varje dag är uppbokad med någonting. Lördagen var det Nyårsafton. Söndagen sov vi länge och Eric lekte sedan med sina leksaker samt med Sockan. Måndagen arbetade jag och Rickard så Eric var med Sven hela dagen. Dem var ute på stallet några timmar på förmiddagen och tittade på när Maddis red, hälsade på mig i Djurbutiken och efter det åkte dem hem. Tisdag var det dags för Fotbollscup i Sala. Rickard och jag hade tagit ledigt. Samling halv åtta och matcher hela dagen och hemfärd lite över klockan 17.00. En lång dag tyckte Eric men rolig för han hittade några kompisar att sparka lite boll med. Onsdag är det idag och Eric har varit hemma med Madeleine och Marcus. Madeleine har fått i uppdrag att ta hand om Eric, så hon fick "vila" från stallet idag. Torsdag, imorgon har Rickard tagit ledigt för att vara med Eric. Dem ska till Arne och Christina för att fixa med deras dator och sedan kommer dem nog ner till mig en stund för en fikapaus. /Maria

1 Januari, 2006

Nytt år och nya krafter!

Eftersom det här var Cindras första nyår så visste vi ju inte hur hon skulle reagera för smällare, men varför vara orolig när vi VET vilken underbar boxer tik vi har fått köpa från Kennel Brukstorpets. Hon reagerade ingenting på dem smällare som smällde under dagen, så det var en försmak på hur natten skulle bli, trodde vi! Och visst var det så!! Cindra fick vara med oss ute, och Boss fick stanna kvar inne för vis av erfarenhet vet vi att han försöker fånga alla raketer som vi skjuter upp. Rickard laddade upp med våra egna raketer ca 5-7 meter från där vi stod. Rickard tände på och swiss så for raketen till luften och smällde ljudligt. Jag kollade in Cindra, som inte gjorde en min utan helt lugnt satt nedanför mina fötter och följde raketen med blicken. Dem raketer som kommer med någon sekunds mellanrum hade hon fullt sjå att hinna följa, annars såg hon mest uttråkad och frusen ut trots sitt röda täcke. Cindra såg ut som att hon tyckte att vi människor är ena konstiga varelser!!

Boss följde hela föreställningen från matbordet... som han givetvis vanligtvis INTE får vara på... men vad gjorde det en sån här dag, som NYÅRSAFTON! ;0)

Vi firade nyår med Lotta och hela familjen var närvarande utom Tim. Vi åt en trerätters middag, som gjorde oss kanonmätta, och vi skrattade så mycket att vi fick skrattkramp magen!

Idag var jag, Rickard och Cindra ute på en långpromenad. Vi beslutade oss för att träna lite apport med Cindra, även fast vi inte riktigt vet hur vi ska gå tillväga, så försökte vi det genom att slänga en pinne till henne. Cindra har inte många "favoriter" och det är inte mycket "godis" som går hem som "roligt" godis. Hon är en lyhörd dam, som går mycket på min röst och på mitt kroppsspråk, vilket jag tycker är jätte bra vid dem flesta tillfällen men inte i alla.

Rickard visade henne pinnen... kampade lite... slängde iväg den och Cindra sprang iväg mot nedslagsplatsen.... och började söka. Själva uppletandet jobbade hon hela tiden jätte bra med och gav sig inte trots djup snö,, men hon var lite loj och ointresserad till en början när hon väl hittade pinnen, och lät den bara ligga kvar. Efter några gånger så blev även "föremålet" kul och hon tog pinnen i munnen, sprang glatt iväg med den till husse och gav den till honom, så att dem kunde börja kampa. Jag skrek från åskådarplats att husse skulle vara glad, vifta, skrika och visa "party" för hon var ju jätte duktig!! Och husse gjorde några tappra försök till glädje... jag ska väl inte begära FÖR mycket för han är ju trots allt av det manliga könet... ;0)

När vi varit i skogen en stund så gick vi in bland dem nybyggda villorna i Toresunds Sundby tomtområde. Det är inte i det området som vi har köpt tomt. Tomterna där är över 200 000 kr dyrare än den tomt som vi köpt från kommunen och dem kommer även att ha ett högre taxeringsvärde på grund av närheten till Mälaren. Vi kommer att bygga huset lite snett ovanför detta område och vår nuvarande bostadsrätt ligger mittemellan det området samt vårt. Nu var vi i alla fall där och promenerade och vi lät Cindra var lös en stund till för att träna. Cindra är så himla duktig "när det väl gäller", och det fick ännu en gång bevis på. Cindra sprang lite före oss vid varje uppfart "frågade" hon om det var tillåtet att gå upp på uppfarterna till tomterna vilket det ju inte var så jag sa "nej" och hon sprang vidare. Sedan vid en kurva stelnade hon plötsligt till och raggen reste sig en aning och då förstod vi att det kom någon från andra hållet. Jag ropade "nej" och "stanna" och Cindra gjorde snällt som jag bad om. Vi gick dem 20 meter som det var fram till Cindra och kopplade henne. Sen fick hon godis och MYCKET beröm! ;0) Rickard var mäkta imponerad av vårt lilla "monster"! /Maria