Posts Tagged “Familjen”

Madeleine har tävlat sin sista ponnytävling i helgen, för alltid, då hon i år fyller 18 år. Mer om den och hur det gick samt lite bilder kan ni se i blancksbloggen .

Må bäst fina ni!

/Maria

Jag har varit däckad i flera dagar och mår inte helt ok idag heller, men det är liiiite bättre på grund av den härliga och underbara värmen!!! Ok, lite, lite , lite eller helt ärligt, mycket har diklofenaken fått bort av inflammationen i min kropp, men den här värmen den gör verkligen susen!!!

Jag älskar SOMMAREN!!!!

Rickard står och oljar in våra hemska gamla trämöbler som står ute på altanen, och som får hänga med ett år till, så nu ska jag ge mig ut till honom och värmen igen… tjing .

Det är inte ofta jag ställer in min träning och jag tror inte det har hänt sedan jag började ”storsatsa” på Diva i IPO. Nu är jag tvungen för nu har kroppen skrikit i över en vecka att den inte mår så bra men jag har inte lyssnat, som vanligt, vilket jag får summan av idag. 1 + 1 = 2 och jag vet att det kommer som ”ett brev på posten” att jag blir totalt sänkt  istället för att jag kanske hade kunnat lega på en normal nivå hela tiden. Dippar neråt är inte kul men jag vill inte knapra piller även fast jag vet att det är vad jag är tvungen till för att hålla kroppen på en jämn nivå. Nu har jag inflammation och värk i varje led, i varje celll, i varje muskel och det känns som myrornas krig, som klampar, och yr omkring  i kroppen hela tiden. Svårt att förklara på ett annat sätt men så känns det. Jag har stoppat i mig diklofenak och alvedon, så nu kommer magen kajka ihop, men jag ska bara vara hemma så det är lugnt… Det är en av anledningarna till att jag inte äter de nedrans tabletterna fast jag för flera dagar sedan hade behövt göra det. Nacken orkar jag inte hålla uppe långa stunder utan att vila den mot stolens nackstöd… jaja, nu har jag fått gnälla av mig en stund. Fast det känns nedrans orättvist just nu, för det är inte bara kroppen som strejkar utan det ska blåsa av bara helvete ute också, vilket min kropp aboslut inte tål, så mår jag så här innan jag satt min fot utanför dörren så hur kommer jag då inte må efter att ha varit ute en stund. Nope, idag blir det tyvärr inte någon träning och det känns jätte jobbigt och så ledsamt. Men när jag inte orkar gå på en promenad eller ens orkar hålla mig upprätt sittandes, så är det bara till att kapitulera och känna sig slagen… blääääääääääääääääääää!!!!

Kram! Önskar er en bra dag… själv längtar jag till solen och den underbara värmen utan blåst .

Jag har inte tränat idag. Inte ett endaste litet lydnadsord har kommit över mina läppar. Det har varit företag, jag har klippt och slingat håret hos min frisör i Eskilstuna, och sedan återigen företag. Ok, lite matlagning och en biltur till stallet med Madde blev det också på kvällen, men mest Blancks Hund & Häst.

Vi har just nu en sådan där underbar stämning i vår familj. Där alla går omkring och ler, är trevliga, glada och skämten haglar fritt i familjen om och med varandra. En härligare känsla är svår att fånga än den vi just nu har!

Det var faktiskt väldigt länge sedan som jag senast satt och bloggade i sängen, men det är precis vad jag gör just nu. Diva ligger längst med mitt högra ben i mitten av min säng. Gwen ligger under husses säng och Rickard ligger vänd mot mig och läser senaste numret av ”husvagn och camping”. När jag gick och la mig så låg Madde i sin säng och såg på tv med hög volym. Marcus satt vid sin dator och från hans högtalare hördes musik, musik som faktiskt även jag tycker är bra. Klockan är inte mer än 22.00 och den här tiden brukar det vara full rulle i huset annars, men idag ligger vi alltså redan till sängs.

Imorgon blir det lydnadsträning för dem båda och eventuellt ett spår lagt till Diva. Hehe… och NU somnade Rickad med tidningen i handen… jag får väl också ta och släcka ner och sova så jag är utvilad och pigg imorgon. Vi hörs!

Må bäst mina vänner…

Ni kan i den här bloggen se när blancksbloggen är uppdaterd i spalten nere till höger vid den orangefärgade fyrkanten.

Diva min älskade "råtta"

I helgen som var har jag tränat lydnad och skydd på Åkersklubben både lördag och söndag. Madde och jag har varit ute hos Excellent båda dagarna, och en liten promenad har det blivit både lördag och söndag. Hanteringsträningen som består av NH går riktigt bra. Madde tränade en hel del på söndagen i det soliga och vackra vädret. När det gäller Lassito så fortsätter Madde med träningsprogrammet som hon fick när vi var på Sundbyholm, och mer om det står att läsa i inlägget jag skrev i blancksbloggen den 24 februari. Träningen går bra och flyter på, men det märks tydligt på de låga böjningarna hur ont Lassito har i sina framben.

Enar är så fina

Jag har funderat en del på hur fullproppade våra helger ser ut men hur vi ändå lyckas planera in allt så bra, men det är när vi själva får bestämma ordningen. Hur menar jag nu? Jo, när det gäller våra djur med träning och ”ompyssling” så tar vi hästarna före eller efter jag tränat på Åkersklubben som är en ”fast tid” vi måste rätta oss efter. Behovet av bil till och från stallen, våra hästar står i två olika stall nämligen med några kilometer emellan, gör att Madde måste anpassa sig efter mig och min träning. När det gäller Marcus och hans fotbollsträning så har han hela tiden haft gång- eller cyklingsavstånd till sina träningar, vilket har varit mer än tur för oss andra i familjen. När fotbollssäsongen startar på riktigt med matcher, så blir det ytterligeare en sak som ska in i den redan fullproppade planeringen, men den måste givetvis också tas i beaktning. Den och Maddes tävlingssäsong som också dragit igång vid den här tidpunkten av året. När då fotbollssäsong och dressyrsäsong startat, så har jag utökat min egen träning till att även gälla vardagskvällar. Det som däremot skapar kaos i familjeplaneringen är när någonting ändras som vi inte kan styra över, som nu när Marcus fotbollslag börjat träna i Strängnäs, som ligger ca 2 mil från Stallarholmen, på söndagarna mellan 16.00 – 17.30 med samling 15.20. Vi kan, med tanke på min hundträning inte skjutsa honom dit, för då tränar jag för fullt på Åkersklubben, men däremot kan vi hämta. Se där, då var vår dag fullproppad och går i ett… från morgon till kväll .

I all den här planeringen ska vi också på helgerna få in företaget och företagssälj på diverse evenemang, kurser, tävlingar och så säljer vi vid varje träningstillfälle på Åkersklubben när vi ändå är där och tränar.

Gwen

Jag brukar inte skriva om barnens pappa men om det är någon som undrar så vill jag ändå göra det här tillägget. Deras pappa hjälper inte till att skjutsa barnen någonstans förutom den veckan som Marcus är hos honom. Marcus bor en vecka hos honom och två veckor hos oss. Deras pappa skulle aldrig få för sig att ställa upp om Marcus behövde skjuts när han är hos mig, vilket är både ledsamt och synd. När det gäller Madde så är inte pappa ”med på” eller ”delaktig i”, i någonting som rör hennnes liv, tyvärr. Nu har jag kanske stillat någons tankar om varför jag aldrig skriver någonting om ”pappan” i deras liv. Nog om det, som givetvis är mest sorgligt för barnen!

Kan ni som läser vår blogg skriva om hur era helger ser ut? Ser de ut som våra eller är vi en extremt upp- och fullbokad familj?

En solig och underbar dag

Vet inte hur mycket jag ska skriva om Rickard och hans huvudvärk. Han har haft en väldigt jobbig huvudvärk en tid och har varit på diverse undersökningar där en var röntgen av huvudet för att utesluta tumör. Igår åkte han in till akuten för att sjukrådgivningen misstänkte att det kunde vara synnervsinflammation. Han fick sitta och vänta i över sex timmar på att en läkare skulle titta på honom. Under tiden han väntade så togs det prover och mättes puls samt blodtryck. Vid hemgång i går så sa läkaren att han skulle bli kallad under veckan för vidare utredning av neurolog och medicinläkare. Idag på morgonen när han precis kommit fram till kontoret i Stockholm, så ringer de och säger att han har en läkartid i Eskilstuna klockan 11.20. Det var bara för honom att plocka ihop och ge sig iväg…

Gwen mitt "hjärta"

Rickard är hemma igen… och efter ögonundersökningen där han fick droppar i ögonen, så han ser ut som han knarkat, så visade det ingenting. Där gjordes också en synundersökning som visade på att det brytningsfel han redan har hade försämrats. Efter att han varit hos ögonläkaren så var det dags för neurologen, som satte diagnosen ”huvudvärk och ögoninflammation” efter några stick i ansiktet. Rickard gick inte ens därifrån med ett recept i handen utan bara med orden från neurologen ringandes öronen ”återkom om det inte försvinner eller om det blir värre”. Ja, vad säger ”man” om de orden… *suck*.