Jag ska bygga mitt självförtroende genom träning. Första dagen på resten av mitt träningsliv, eller det låter väl riktigt patetiskt, eller hur *ler*?! Lite sant är det däremot för idag har jag börjat träna lydnad även på veckorna med Diva, och då givetvis Gwen också. Jag och hundarna tog en långpromenad i Stenfasta på en timme först, och sedan efter den lastade jag in dem i bilen igen, så stannade vi till vid fotbollsplanen. Den som ligger mitt i Stallarholmen och som de håller på att förstöra genom att de gör en väg vid ena långsidan. Där fanns det några gröna fläckar som jag kunde träna på utan att halka omkring för mycket i den blötisiga snön.
Körde på och tränade fritt följ och höll på att blir så irriterad, arg och fruktansvärt förbannad så jag höll på att tappa besinningen eller så illa var det nog aldrig, men jag kände mig oerhört frustrerad. Jag gjorde det här lydnadspasset till ett ”testingpass”, medvetet även fast jag vet att det frustrerar Diva ännu mer, så var jag tvungen för min egen skull och magkänslas skull. Det var stunder som det gick bra men i det stora hela så bråkade vi mest om pipskrik. Jag har redan lagt om träningen till att gå mycket långsammare vilket i sig blir en bättre position, men inte mindre pip. Testade att gå runt, runt och tog fram klickern till hjälp, och testade att i vänstersvängarna klicka så fort hon bara följde efter, utan pip, och i en rätt så bra position för att efter klicket få belöning. Det var vad som fungerade bäst. Därför tror jag på att försöka få till korta och bra pass så Diva inte ”hinner” skapa och bygga upp frustration. Det går inte att jag går och går och går och väntar ut henne utan jag får göra så hon klarar på korta pass, och sedan belöning. Mellan passen testade jag att bara kommendera ligg, sitt och ligg och sitt… i en följd. Testade också att börja träna ”stå” vilket det gick lite si och så med, men jag är tvungen, för min egen skull, att få träna andra saker än bara fritt följ, för att det ska kännas kul att träna lydnad med Diva igen.
Det känns inte som jag kommer ”åt” Diva och kan få börja använda den kunskap jag ändå kan i hundträning. Vi står kvar och stampar på ett ställe bara för att pipet inte försvinner och jag blir bara mer och mer osäker på vad som egentligen fungerar. Därför behöver jag mer träningstid och därför har jag bestämt mig för att efter varje promenad eller i alla fall fyra dagar i veckan förutom helgen, så ska jag träna ett pass med dem båda. Det är ett privilegium jag har som egen företagare ”att jag kan lägga och planera mina dagar lite som jag vill”.
Nu ska vi inte glömma bort att pipen, som var högre och värre än vanligt, kommer av att vi var på en helt ny plats för Diva att träna på. En helt ny plats är som ett helt nytt moment.
Apporteringen gick lysande och det känns så skönt att vi har ”den” att känna oss nöjda med. Att sitta och koncentrera sig är något Diva verkligen kan, om hon vet att det snart kan komma en belöning i form av en bendeboll. I stallet är en annan plats för där har Diva ingen som helst förväntan på att det kommer att hända någonting mer än att hon bara får sitta eller ligga och vänta. I stallet är Diva tyst som en mus, så släppte du en knappnål skulle du höra den falla i marken.
Gwen fick sig också ett lydnadspass och det är när jag tar ut henne efter att jag tränat Diva, som jag märker vilken stor skillnad det är på mitt sätt att vara mot dem båda. Det är som natt och dag… och jag är tvungen att vara ljus i rösten, vänlig och helst party i hela kroppen med stora vida rörelser mot Gwen. Medan mot Diva ska jag vara dämpad, mörk röst och små kroppsrörelser. Snacka om att det skapar frustration i mig… och min träning.
Gwen har sedan en lång tid tillbaka inte haft så stor lust att träna lydnad och då har jag helt enkelt lagt ner den biten. Nu när jag återigen tagit fram klickern och börjat använda den i spontana beteenden från Gwen, så har det visat sig gå bra. När nu klickern gör Gwen glad så kom tanken idag efter att Gwen erbjudit mig flera bra positioner vid min vänstra sida, så varför inte ta och testa att börja klicka fritt följ, som ett nästa naturliga steg. Sagt och gjort vilket visade sig gå riktigt bra. Nu kräver jag ingenting utan bara korta steg i fritt följ, klick och belöning. Testade att göra några vänstersvängar som varit ”tack och hej” från Gwen tidigare, men nu gick även dem. Oh, så kul att återigen få träna lydnad med Gwen!!!
Nu blev det ett låååångt inlägg från mig, men jag behövde verkligen få skriva av mig om min träning, och det här mina kära vänner, är bara början 
!
Nu på kvällen har vi tagit vår dagliga 20 minuters promenad med Lassito där hundarna också får följa med och springa lösa. Jag och Madde har bestämt oss för att vi de här 20 minuterna ska gå power walk för att det ska ge oss någonting , och det är riktigt skönt faktiskt. Sen är det böjning av Lassitos framben, och hundarna är med i stallet. Idag var det fullt med folk där så det sprang omkring folk förbi hundarna med sadlar och träns och hästar gick in och ut. En bättre socialträning för hundarna är det svårt att få 
!
Imorgon klockan 14.00 och 15.00, är det dags för först Koko och sedan veterinär Lasse, för Lassito!
Inlägg (RSS)